STUDIEDAGAR-2006
 

Uppdaterad 2010-01-21


MAS-Riksförenings styrelse vill rikta ett STORT TACK till alla deltagare, föreläsare, utställarna samt till Villa Brevik för två mycket bra dagar.


Deltagare på riksstudiedagarna i en vårfager trädgård på Villa Brevik Lidingö

Aktuella länkar:

Bilder från studiedagarna

SBU

Palliativa registret

Handbok för hälso- och sjukvården

Handlingsplan för äldreomsorgen

Sveriges kommuner och Landsting


Föreläsningarna - kort sammanfattning:


Torsdag den 11 maj

* Ordförande Margareta Bladfors-Eriksson hälsade alla välkomna.

* Gabriella Kollander Fållby från Sveriges kommuner och landsting, avdelningen för vård och omsorg inbjuden för att informera om senaste nytt från förbundet:
• Förbundet fortsätter sitt arbete för ökad samverkan mellan huvudmännen
• Ett arbete för att skapa en gemensam/samlad patientjournal pågår, där två mål är styrande; integritet och patientsäkerhet.
• Området Äldre och läkemedel är ett rikstäckande projekt, där förbundet planerar för utbildningsdagar för politiker och chefer på flera platser i Sverige
• Förbundet medverkar till och stödjer arbetet med att ta fram Nationella kvalitetsregister

* Karin Berg jurist Socialdepartimentet.
• Det finns system inom juridiken som kan hjälpa en att hitta rättskällor, rangordna dem och tolka dem:
1. Författningar - lagar, bestäms av Riksdagen ex HSL, LYHS, tar ofta flera år, börjar med att direktiv ges till en utredning om det område där ny lag eller ändring av lag behöver ses över, utredningen kommer sedan med ett betänkande sk. SOUrapport (Statens offentliga utredningar), SOUrapporten går sedan ut på remiss, därefter utformas en proposition, ett riksdagsutskott kommer med ett utskottsbetänkande på propositionen, därefter följer debatt i riksdagen samt motioner, efter det fattar riksdagen beslut om ny lag eller lagändring, slutligen utfärdas den nya lagen eller lagändringen och träder i kraft.
2. Förordningar - får regeringen utfärda vilket ger en snabbare beslutsordning ex FYHS
3. Föreskrift - delegeras till olika myndigheter att utfärda ex Socialstyrelsen, är mer detaljerad och reglerar tillämpningar. Förordningar är juridiskt bindande men får inte stå i strid med Författningar och Förordningar
4. Allmänna råd – ej juridiskt bindande, men är vägledande för tolkningar och tillämpningar av föreskrifter.
• För att få hjälp att tolka är det bra att läsa förarbeten till lagar – hur tänkte lagstiftaren, dvs läsa SOU-rapporter, Propositioner och betänkanden.
• Eftersom det ofta är svårt att på förhand veta exakt vad som är god och säker vård kan ett annat stöd för tolkning vara att läsa HSAN-ärenden och domar.
• Det finns ingen tydlig juridisk gränsdragning mellan vård enl. HSL och vård enl. SoL, men lagarna skiljer sig väldigt mycket åt i utformning:
SoL är en rättighetslag vilket innebär att den enskilde kan få sin sak prövad juridiskt vid missnöje med insatsen. HSL-insatser kan inte prövas rättsligt på den enskildes begäran, det är först när något gått fel en prövning kan göras antingen via Socialstyrelsen, HSAN och förvaltningsdomstol (Länsrätt, kammarrätt, regeringsrätt) eller i civildomstol (tingsrätt, hovrätt, högsta domstol). Ju högre domstol desto mer krävs för att ett fall ska prövas sk prövningstillstånd.

* Prof. Astrid Norberg, Prof. Sirkka-Liisa Ekman, Ulla Höjgard Socialstyrelsen
Nationella Riktlinjer demensvård SBU-rapport omvårdnad
Ulla Höjgard började att informera lite om bakgrunden till uppdraget med de nationella riktlinjerna för demensvården. I arbetet med rapporten "På väg mot en god demensvård" framkom behovet av nationella riktlinjer. Även de omkring 40 genombrottsprojekt inom demensvården som de sista åren pekar på samma behov.
Sirkka-Liisa Ekman fortsatte beskriva omvårdnaden av människor med demenssjukdom och saknaden av evidns inom detta område. Åtskilliga artiklar har arbetsgruppen läst för att kartlägga det aktuella evidensläget. Omfattande litteraturstudier har också bedrivits. de största problemen är: svårt att hitta evidens, olika mått för effekt, fallstudier samt designproblem i den enskilda studien. Mer forskning behövs inom flera områden.
Astrid Norberg Pratade mycket just om demenssjukas sistuation. Nämnde begreppet:
"Jag då - Jag nu" Omvårdnaden av en demenssjuk ur olika perspektiv: patient-, anhörige- och anhörigvårdarperspektiv. Inom patientperspektivet saknas i många delar en tydlig evidens. Trots detta har ändå dagens bemötandemetoder effekt.
Läs mer på SBU

* Monica Rönning-Frick, handledarutbildning KI samt egen konsult inom organisation och ledarskap Varför gör de inte som jag säger?
Hur gör man förändringar?
• Vi människor är obstinata – om någon talar om för oss vad vi ska tycka eller göra motsätter vi oss ofta
• Förändring fungerar bäst om den kommer från medarbetarna, när det inte går är det bra att försöka få med sig några på tåget
• Viktigt att ha gravöl – dvs att hålla en ceremoni när gamla metoder ska avvecklas och då ska högsta ledningen vara där – tacka för väl utfört arbete – nu är det dags för det nya!
• Ibland har man för bråttom vid förändringar så att förslag inte är ordentligt förankrade
• Det är lättare för medarbetare att navigera om de får kunskap
• Förändringsarbete kan liknas vid en tratt, där överdelen är när förslaget presenteras – då ska det vara högt i tak, sedan smalnar det av i den sk. nyorineringsfasen för att smalna av ytterligare i en stabiliseringsfas
• Man kan möta olika grupper vid förändringsarbete som kan vara bra att känna till för att lättare veta hur man ska förhålla sig:
– Beroendegrupp- ser sig som mottagare av information, är ofta hjälplösa och beroende av ledningen, har stor tilltro till styrande dokument, svårt att få att ta ansvar, utföra och verkställa. I denna grupp måste man som ledare stärka personernas vuxensidor
– Kampgrupp – aggressiv, lätt fientlig stämning, kan pendla mellan ilska och uppgivenhet, chef/ledare kan bli illa åtgången, men trots angrepp viktigt att arbeta målinriktat och fortsätta, som ledare försöka hitta stöd hos andra för att orka
– Flyktgrupp – inte öppet aggressivt men misstänksamhet, ofta uppgivenhet ”det är ingen idé, det har vi provat” kan fastna i långa diskussioner om meningslösa detaljer eller pseudodiskussioner. Besvikelse riktas mot ledningen. Viktigt som chef/ledare att hålla fokus
(Gemensamt för kamp- och flyktgruppen kan det vara bar att ordna ”kräkmöten” och forum där man tar upp ”det senaste korridorsnacket”)
– Parbildningsgrupp – präglas av hoppfullhet, men alltid ”sen” ”senare” när det ena och det andra är fixat, kommer aldrig till skott, tror på förändringen men förlägger den till
framtiden. Ledaren måste se upp och inte låta sig ”luras” av hoppfullheten.

• Omvårdnadshandledning är en framkomlig väg i förändringsarbete, där medarbetare får möjlighet att avbörda sig och att känna sig bekräftad

Fredag den 12 maj

* Palliativa registret, Greger Fransson läkare, Marina Jones MAS Örnsköldsvik och Ulla Larsson MAS Vadstena
• Palliativa registret finansieras med sk Dagmarpengar.
• Startade för 1,5 år sedan
• Syfte: att successivt förbättra vården i livets slut
• Målgrupp: alla döende patienter/vårdtagare oavsett vårdgivare
• Upplägg: Man registrerar lämplig enhet via data www.palliativ.se , får inloggningsuppgifter och lösenord. Sedan kan man sätta igång och registrera
• Där finns två enkäter – en som gäller för enheten, en som rör patienten
• Det är ofta sjuksköterskor som registrerar, kan ta ett tag att få igång en rutin men så småningom ser man nyttan av det
• Patientenkäten ger ett bra underlag för diskussion i vårdlaget och planeringen kring den döende patienten, det blir även tydligt vilka ev. utbildningsinsatser som kan behövas och vilka enheter som fungerar bra och vilka som fungerar mindre bra.
• SSK kan använda enkäten i diskussion med läkaren, ex. vet man idag att ca 90% av alla patienter som dör i cancer behöver Morfin
• Den palliativa vården har i hög grad flyttat ut i kommunen
• Kommunen är bättre än landstinget på att ha personal närvarande vid dödsfall
• Symtomkontroll är i stigande ligger just nu på 53%
• Problemområden är smärtlindring (ej i kommunal HSV) och oro/ångest
• 340 kommunala enheter är med i registret hittills
• Registret samkörs med Socialstyrelsen register över döda.

* Ulla Gustavsson och Britta Rågfeldt, Handbok för hälso- och sjukvården
•Handbok för hälso- och sjukvård, Ulla Gustafsson, SSK ansvarig, Britta Rågfeld, MAS med i handboksrådet
• Handboksrådet består av 10 personer från olika områden inom Hälso- och sjukvård, varav fyra är MASar
• Sveriges Kommuner och Landsting äger Handboken.
• Arbetet med att revidera och uppdatera handboken finansieras med Dagmarpengar
• Revidering pågår eftersom den tidigare handboken inte var anpassad till sjukvård i hemmiljö och kommunal vårdmiljö
• Innehållet bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet i metoder
• Handboken är en bok på nätet – finns inte som pappersbok
• Några kriterier för handboken: Enkelt, lättfattligt språk, tydliga bilder, kommer inom kort att finnas direkta ordförklaringar i texten vid behov
• Tanken är att Handboken ska fungera som en nationell metodbok.
• MASar har stort mandat att påverka den kommunala Hälso- och sjukvården genom Handboken
• Handboksrådet vill gärna ha in synpunkter och förslag ex. vad gäller allmängiltigheten och etiken
• Man når Handboken via www.sjukvardsradgivningen.se

* Ylva Johansson Äldreomsorgsminister, Nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen
Vår minister pratade utifrån den Nationella handlingsplan prop.2005/06:115 som är utvecklingsplan för äldreomsorgen 10 framåt. Totalt satsar staten 10 miljarder kronor för äldreomsorgens utveckling. Främst riktar sig pengarna inom sex utvecklingsområden:
Bättre vård och omsorg för de mest sjuka, trygghet i boendet, den sociala omsorgen, förebyggande arbete samt utveckling för personalen.
Planen handlar om att öka antalet personal i verksamheten, förbättra demensvården via kompetensutveckling av personalen, läkaren och demensteamen. En fundering är om det ska till nationella riktlinjer omkring biståndsbedömning om särskilt boende.
När det gäller det befintliga bostadbeståndet måste det anpassas mer för att passa äldre personer och kanhända menande Ylva att olika typer av en slags mellanform av boende behövs utan biståndsbeslut.
När det gäller personalen kommer nog en lagstadgad lägsta nivå på personalkompetensen. Komptensstegen har här en viktig funktion.
Sociala dimentionen har ockå i många fall försvunnit i äldreboendet. Här menar Ylva att olika former av styrdokument om bemötande och förhållningssätt är viktiga. En sak som lyfts särskilt är matsituationen som är en socialt viktig sak ur flera aspekter.
Särskilt lyfts också behovet av stöd till anhöriga i en vårdsistuation. Här spelar också den frivillaga insatsen stor roll.
Ylva nämnde också att diskussioner pågår om en vård-och omsorgslag som i flera avseenden kan underlätta vardagen i kommunerna.

Läs Prop.Här


* Susanne Wallin MAS-roll

OH-bilder


* Läkare Olof Edhag, Nationella riktlinjer demensvård SBU-rapport medicinsk evidens
Olof gick kort igenom SBU:s organisation och uppgift. Kom sedan in mer på de nationella riktlinjerna för demensvård och behandling. Även på läkemedelsbehandlingssidan saknas en hel del evidens. En kort redovisning av de olika formerna av demenssjukdom och riksfaktorer. Genomgång av hur utredningen kan göras och vilka tester som är lämpliga ur evidensvärde. I de flesta fallen är fortfarande den kliniska bedömningen viktigast för att ställa diagnos.
En kortversion av rapporten kommer på SBU:s hemsida. SBU
OH-bilder (inom kort)

* Teolog/Lärare Göran Lantz, Etik i vården
• Etik är överordnat övriga perspektiv, eftersom etik måste finnas med i alla övriga perspektiv.
• ”Att rå sig själv” – vardagsbetydelsen av autonomi.
• Autonomi kan bla innebära att ha rätt att välja fel
• Självbestämmande hjälper oss att växa
• Informerat samtycke kräver tillgång till god information
• Exempel på etiska frågor och områden:
– Patientens rätt att välja bort vård.
– Vem har rätt att föra patientens talan, när denne själv inte kan göra det?
– Livsslutsdirektiv – Var vill jag vistas? Hur ska vården se ut? Kan det jag vill just nu gälla senare?
• Hemmet som den sista vårdplatsen – vad står hem för? Hur gör man ett drägligt hem av sjukhuset? Hur gör man en dräglig vård i hemmet? Är SÄBO ett hem?


* Ordförande Margareta Bladfors-Eriksson avslutar studiedagarna.

 

 

Torsdagen den 11 maj

09.00-10.00 Registrering Kaffe
10.00-10.30 Ordförande hälsar välkomna
Margareta Eriksson, Nyheter från
SKL Gabriella Kollander-Fållby
10.30-11.30 God och säker vård -juridiskt perpektiv
Karin Berg Soc.depart.
11.30-12.00 Utställarna presenterar sig
12.00-13.00 Lunch och utställningsbesök
13.00-15.00 Nationella riktlinjer demensvård-omvårdnad
Ulla Höjgård, Astrid Norberg och Sirkka-Liisa Ekman
15.00-15.45 Kaffe och uställningsbesök
15.45-16.50 Varför gör de inte som jag säger?
Monica Rönning-Frick
17.00 Årsmöte MAS-riksförening
19.00 Middag

Fredagen den 12 maj


08.00-08.15 Palliativa registret
Greger Fransson, Marina Jones, Ulla Larsson
08.15-08.30 Handbok för hälso- och sjukvårds-
information, Ulla Gustavsson och Britta Rågfeldt
08.30-09.00 Utställningsbesök
09.00-10.00 Nationell utvecklingsplan
Ylva Johansson vård- och äldreomsorgsminister
10.00-10.45 Kaffe och utställningsbesök
10.45-12.00 Vad har jag sett och vad ser jag?
Reflektion över MAS roll! Susanne Wallin
12.00 -13.00 Lunch och utställningsbesök
13.00-13.45 Nationella riktlinjer demensvård
SBU-rapport, "medicinskt perspektivt" Olof Edhag
14.00-15.00 Tillämpad etik. Göran Lantz
15.00 Avslutning, ordförande



S
tudiedagarna 2005